träning och fotboll

Idag var det spännstträning  som stod på planeringen. Den tappra truppen med OLGY elever joggade bort till röbo för att köra friidrottsövningarna. Efter träningen så drog alla ägarna av bloggen och Dubbel J (plus massa tjejer som följde för att kolla på våra erotiska kroppar) till gymmet för att bänka en vända.  Vilden vann tävlingen på finfina 50kg, men han har fortfarande en bra bit kvar till OLGYrekordet på näst intill oroliga 72,5kg som Emil ”Bänkarn” Wikström har tagit. Efter träning så körde Vilden och PersaRN en egen styrkeövning för att avsluta träningen på ett så manligt sätt som möjligt (se bild nedan).

 

Och vi ser självklart på Sverige-England som är den första matchen på Flens arena och Zlatan gjorde första målet, de gillade vi.



extrastyrkan


Zlatan-cam på datorn och matchen på TVn!
 
 


så glada var vi efter 1-0! och just nu när jag skrev det så kom Zlatans hattrick!

/Masen

O-event

Även i år så följde jag med mitt modersdestrikt ned till Borås på årets säsongsavslutning, LEDX Cup/O-event, som är tre sprinter på tre dagar. På fredagen när jag kom ned så var det en Nattsprint med TC och mål i Borås arena (Elfsborgs hemma arena), på lördagen en Downhillsprint men samma TC och mål som på kvällen innan och på söndagen är det en zoosprint inne på Borås djurpark.

 

 Jag och Rebecca M och Ellen F (de är inte dalabor men de åkte med Dalarna ner) tog bussen från Uppsala på fredagsmorgonen till Enköping för att där hoppa på tåget till Örebro där dalabussarna hämtade upp oss. Fredrik ”Freddie” Person hade paxat plats åt mig i den snart klassiska guldiga dalabussen. Redan när man gick in i bussen så fick man panik av två anledningar, 1. För att man höll på att få värmeslag och 2. För att man nästan slogs omkull av ljudnivån i bussen. Jag förstod direkt att Freddie inte hade lyckats få en blund på sin kudde som han hade i knät.

 

 Snett framför mig och Freddie så satt två av de andra legendariska Dala96killarna nämligen Oskar ”Orre” Sandberg och min klubb kamrat Gabriel ”Gabbe” Höjlind inte helt förvånande så att de och kollade på fast 5 och jägarna flera gånger om, vilket vi även gjorde på USM tidigare i år.

 

 När vi kom in på arenan så var de lite mindre rutinerade dalaborna riktigt imponerade över den stora arenan medans vi stora hårda grabbar reagerade på att det hade bytt konstgräs sen förra året. Innan start så snackade vi om allt från hur läskigt det skulle vara att hänga i stolparna längst uppe i taket till vart det hade vart bäst att stå i arenan om det hela hade varigt GTA. Nattsprinten var lite klurigare än vad den har varigt tidigare år men ändå inga stora problem för de flesta. Jag kom på en fin 17e plats av 77 godkännda trotts mycket osäkerhet och ett spökande lår.

 

 Nästa dag gick vi fyra grabbar ned på stan. Jag köpte ett par badbyxor efter som att jag hade glömt att det var bad på lägret… sen hittade vi en godisaffär. Inte vilken godisaffär som helst utan en godisaffär som hade öppet ända till klockan 03:00 på natten vilket var högst facinerande. I godisaffären fanns även ett erbjudande, ät upp en geléråtta på 2,8 kg på 20 min och få 2000 kr plus det ni köpte råttan för. Det var självklart ett högst lockande erbjudande för oss godisgalna dalmasar men vi beslutade att återkomma efter tävlingen.

 

 Till starten på Downhillsprinten var det uppför och på banan gick det mest nedför. Nästan alla h16 bommade samma kontroll, till och med Orre bommade den mycket, och då sitter den troligen fel. Efter att jag hittat den kontrollen så fick jag, dum som jag är, för mig att jag skulle springa ikapp tid, jag sprang jävligt fort sen kom ett träd och det hela blev en blodig historia (se bilder nedan) resten av banan fick jag agera vinrutetorkare på kartan för att ens se vart jag skulle på grund utav att det sprutade blod från ansiktet. Bommarna och blodet ville inte sluta men tillslut så kom jag i mål och var godkänd. Efter mål så sa alla arrangörer att jag borde gå till sjukan och jag svarade trevligt "ja" till alla men jag tänkte att jag skulle ha kort på de förs i alla fall. Jag kom aldrig till sjukan.

 

På kvällen så fortsatte diskussionerna om galéråttan efter att ha slagit ihop våra fyra hjärnor så kom vi fram till att vi måste fråga någon äldre och visare om iden så Freddie gick och hämtade tre smarta tuningar plus en mindre smart. Vi fyra plus de tre smarta tuningarna kom fram till att det var omöjligt att klara det medan den fjärde tuningen bara kom fram till att det var tur att råttan var röd för om den var grön så skulle de inte gå eftersom dom inte är goda.

 

 ZOOsprinten var den sämsta sprinten. Jag med alla andra trodde att den skulle gå bara i ZOOet men det visade sig att halva sprinten gick inne i det geggigaste grönområdet jag har varit med om och att löparskor inte alls var det bästa skovalet. Orre gick och mumlade negativa saker om tävlingen hela dagen efteråt typ som ”dom kunde ju i alla fall sagt att ZOOsprinten inte skulle gå i ZOOet utan i skogen utanför” .  Med det dåliga sista intrycket lämnade vi Borås för detta år.


helgen i helhet har varit rolig i alla fall om man tänker bort tävlingarna.

 

Här kommer bilder från Downhillsprinten!

 
 
Kommentarer så som krigare och köttare och manligt har kommit tack alla ni är så snälla :')

 
"offensiv orientering"

/Masen

Finhelg

Nu i helgen har många av olgys elever åkt hem eller på tävlingar. Förutom några tappra, fördömda själar som valde att stanna kvar i helgen. Självklart var jag en av dem och även min kompanjon PersaRN. Vi har under helgen tilldelats bästa pris för både middag och träning, vilket inte är å konstigt.
 
På fredag valde jag att snygga till kvällsmaten lite med fläskfilé, egna potatisklyftor, egengjord bearnaisesås samt chokldamousse till efterrätt. Riktigt fint. Även PersaRN valde att snygga till sin måltid med blodpudding och skjorta. En riktigt fin kväll med andra ord.
 
Igår åkte vi iväg till Lunsen och spelade in ett par korta klipp bara för att det är sånt vi gör. Papparazzis i hundratals försökte få en bild på vårat uppcoming project, men ingen lyckades. På kvällen kläckte PersaRN den brutalt bra idéen att vi skulle göra hamburgare. Så det gjorde vi. Av eget nötförs, Brödet gjorde vi från scratch, samt lätt kryddade pommes och en brutalt god bacon också. med andra ord var gårdagen brutalt najs.
 
Idag väntade såklart långpass och två tappra män klev ut ur lägenhetskomplexet klockan 10:00 och kunde efter två timmar notera 24 kilometer på gps klockan. Också det var ett riktigt fint pass. Med andra ord så har vi levt livet.
 
over and out/Vilden

Gårdagens Misär

Olgys alla elever har kommit hem från ett veckolångt höstlov (lite sent men internet har knasat) och för det mesta har det bjudits på mycket fina kvällsträningar. Igår var ett sådant pass. En riktigt fin orienteringsträning med en av dem lokala orienteringsklubbarna tillsammans med DR.OOS stod på schemat och en 18 kilometersslinga hade tänkts avverkas.
 
Distanspasset förlades till Nåsten, djupt inne i Uppsalas skogar, ett outforskat område av mig och säkert många andra. Roos och jag hade planerat mycket ambitiöst när vi skulle ge oss av härifrån, men ändå lyckades vi stanna kvar på boendet fem minuter extra. Det la grunden för att vi skulle bli sena och inte hinna med att springa lugnt och harmoniskt. Väl vid deras klubbstuga hade alla redan gett sig av och vi valde att skynda oss och försöka jaga ikapp.
 
Två brunkiga orienterare sprang i hyfsat tempo mot starten (som vi tyvärr missade) och valde under vissa delar av banan att korta av en del. Det hjälpte inte så mycket efter att bommarna radades upp en efter en.
 
Helt övertygade om att vi skulle komma ikapp täten dundrade vi på rejält på vägarna och lämnade alla vildsvin stirrande av förvåning bakom oss. Efter ett tag såg jag pannlampor skymta i horisonten, men innan jag hann reagera stormade DR.OOS iväg och lämnade mig en bit bakom. På stumma ben lyckades jag iallafall komma ikapp den sista mannen i tätklungan innan jag vägga totalt. Jag valde i den stunden att springa på 15 kilometersslingan istället för 18 kilometer. Själv. Helt jäävla själv i skogen lunkade jag hem på stumma ben. Övertygad om att min pannlampa var av bästa kvalité ville jag försäkra mig om att det verkligen var så. JAg blev förvånad när jag såg att den blinkade rött vilket var en indikator på att batteriet höll på att ta slut. "Helvete nu är jag inte hemma förrän tolv" tänkte jag när jag på stumma ben satte fart mot målet. Det enda som saknades var en stor fet varg mitt på stigen. Då skulle min kväll varit komplett. Bitterheten kom ikapp mig ganska snabbt och jag fick helt enkelt vänja mig med tanken att jag skulle få tillbringa ett par timmar på att hitta ut ifrån skogen. Men jag hittade dock till målet och till min lättnad var det eljusspår hela vägen till mål.
 
Väl vid stugan hittar jag DR.OOS i omklädningsrummet som glatt sitter halvnaken och diskuterar med andra orienterare. Även han hade blivit avhängd, men lite senare än mig. Vi satt och snackade ett tag innan vi begav oss mot cyklarna och hem till kantorn. Jag kunde efter träningen notera runt 14 kilometer och DR.OOS runt precis under 16 kilometer.
 
/JagärfortfarandetröttsenigårVilden

Sprintträning och Höstlov

I torsdags var det dags för dagen vi alla hade vänat på. Jag, PersaRN, hade lagt riktigt kluriga och utslagsgivande banor ute i ghetto-områderna gränby och salabacke. (Ingen sportident användes av naturliga orsaker). Klockan 7.00 är det uppstigning eftersom jag skulle befinna mig på idrottens hus klockan 7.50 för utsättning av pinnar. När utsättningen var klar träffar jag de andra som skulle träna vid starten. (Många av de som var med på min sprintträning förra året hade inte dykt upp av någon märklig anledning). Som tur var hade ingen hunnit sticka iväg och jag hann informera om följande:

1. Kartan är typ sämst, ingen sprintnorm, utklippt ur hittaut-kartan, typ inget stämmer, seriöst.
2. Undergångar som inte var med på kartan fick inte passeras, för att skapa vägval givetvis, hade allt som inte var med på kartan varit förbjudet att passera hade alla blivit diskade, seriöst.
3. Spring fort och rätt, seriöst.
 
Efter informationen begav sig alla iväg med cirka en minuts startmellanrum. Efter diverse spyor och bommar var alla till slut i mål från den första banan. Ingen klagade, alla var jättenöjda. Sedan sprang vi alla den andra banan och även med den var alla jättenöjda: "Bästa träningen i år", "roligaste jag har varit med om i mitt liv", "jävla svensk sprint".
 
Men nu har vi alla höstlov ska bli skönt att få vila upp sig en vecka nu, men jag saknar alla redan, SERIÖST!!!
 
/PersaRN
 
 
 
 



 
 

F.O.O.

Idag var det onsdag, en helt vanlig onsdag. Det var i alla fall det som jag trodde när jag gick upp idag. Jag tänkte att det skulle bli sovmorgon på morgonen, sen skola, sen stressa sönder till träningen som började 20 minuter efter att man slutade skolan sen hem för att laga mat och sen plugga hela kvällen och sen var den dagen slut. Men riktigt så vart det inte.

 

Först var det sovmorgon precis som vanligt, vilket som var riktigt skönt efter den extremt långa, blöta, snabba natt träningen med Linné i går, den har gjort sig påmind i benen hela dagen, inte minst på dagens träning. Efter det så var det skola, som vanligt. Skolan var inte så mycket att skriva om förutom att det var potatis idag, vilket var bra eftersom det får man bara i sig på skoltid nuförtiden.

 

Efter skolan så var träningen flyttad till 15:15 i stället för 15:00 vilket var uppskattat eftersom att det var många som ofta var i senaste laget till träningarna. Innan träningen så utdelades ett konstverk från Jesper Kullin och Fredrik ”Lill” Wigertz till vår norrländske tränare Joel. På slipsen så stod det IFK UMEÅ och klubbens stjärna. Denna present gjorde så att det varma norrlänska hjärtat slog några extra slag. Vissa anade till och med att ögat på vår urfader från Ume skogarna var lite fuktigt. Han sa åt oss att springa bort till träningen medan han gick och la slipsen på ett säkert förvar.

 

Dagens träning var löpskolning och spänst. Vi körde ett 10tal antal övningar. Vi vilade näst intill hela tiden tyckte de flesta, trots det så sa Joel att vi egentligen vilade alldeles för lite mellan övningarna och att friidrottarna (som brukar göra övningarna) brukar vila mer än dubbelt så mycket som vi gjorde. Van vilade mycket eftersom man tränade explosiviteten och inte uthålligheten, eller något liknande. Jag och många fler tyckte att det kändes som man slösade bort mycket träningstid när man vilade mer än hälften av tiden, men det fanns säkert någon jättesmart förklaring på det med.

 

När vi kom tillbaka från träningen så vart det gemensam stretching för alla oss i B(ästa) korridoren. Efter stretchingen så kom Vilden på att han inte hade tinat sin köttfärs som han skulle göra dagens måltid utav. Han lade påsen under rinnande varmvatten och tänkte gå och duscha. Miljöhjälte som jag är så stoppade jag han och sa att du kan inte lämna den under rinnande vatten, det är inte alls miljövänligt. Till svar fick jag ”hur f*n tycker du att jag annars ska tina den då?” jag kontrade på skämt med ”inte vet jag heller ta med dig den i duschen eller något men du får inte lämna den sådär” då kom dagens kommentar, den ovanligt vilde Vilden lägger den: ”F*n va smart, det är ju typ lika varmt som f*cking Mordor där inne” sen tog han in köttpåse och duschade med den.

 

Efter maten så beslutade jag och Vilden oss för att testa vällingen som jag hade köpt, vi har fått reda på att det är riktigt nyttigt och innehållen bara massa bra saker för folk som tränar hårt. Vi konstaterade att det inte smakade så mycket och hade en konstig konsistas, med andra ord så var det ingen favorit. Men då kom Hanna och sa att vi kunde ha i oboy pulver, vilket vi inte hade så vi tog fram kakaon och sockret och blandade. Jag upptäckte ganska snabbt att jag hade i för mycket både socker och kakao för att det blev starkt Vilden däremot tänkte bara ”det är för starkt måste ha i mer socker” och det hade han i, lite för mycket socker. PersaRN gjorde en Baconmacka som det kommer att komma bild på.

 

Efter välling kaoset så var det dags att göra fruktsallad. Jag, Vilden, Malin och Sofie var det som gjorde frukt sallad. Sofie gjorde chokladsåsen och vi andra fixade frukterna. Vi gjorde mycket sallad, väldigt mycket sallad. En halv melon, en och en halv påse mandariner/clementiner/småapelsinermedoliganamnsommanbliggalenpå förmanvetaldrigvadomheter, en apelsin, en påse äpplen, ett halvt till äpple, en kartong med vindruvor och en klase bananer var det i salladen. Glass och chokladsås fanns det även mycket av. Vi åt så att vi sprack och lite till sen var vi klara. Jag och Vilden la oss och vilade lite i tjejernas soffa och sen gick vi ned till oss. F.O.O. står för Fruktsallad Onsdags Orgasm och det kommer att förekomma varannan onsdag framöer. Det var väll i princip vad som hände under denna händelserika dag hos oss på Kantorsgatan.

 

Jag här även lite extra material att tillägga vi börjar med det sorliga och avslutar med det roligaste för de flesta:
1. Felix Classon har slutat på OLGY.
2. Jag ”Masen” har bytt bort en utav mina heliga Mora tröjor mot en av Emil Wikströms gamla Värmland tröjor. Ett byte som gynnar båda parterna och båda är extremt nöjda med bytet.
3. PersaRN klagade hela dagen på att han har varit trött och att han sov för lite. Här kommer en förklaring varför. Han var i en annan korridor och hälsade på ”fröken X” ända till klockan 2 igår och när han kom tillbaka till B(ästa) korridoren så kom han på att han inte hade ätit mat och ställde sig i köket för att laga mat. Klockan 03:00 befann han sig ensam i sin säng.

 

All information ifrån punkt 3 kommer ifrån sammanställda rykten och bekännelser och stämmer med att sannolikhet.

 

Här kommer lite bilder:

                                 tröj bytet
                                 bacon mackan                                           vällingen
Vildens sockrade välling.
 
/Masen
 

Utpumpad

Gårdagens träning stod OK linné för. Ol intervaller stog på schemat och det var fem från olgy som var beredda att ge allt. Såklart hade Linné Ridefelt på startfältet vilket triggade igång de flesta.Uppvärmingen började bra måste jag få tillägga, vi snittade 4:30 tempo i ungefär 4 km innan vi skulle börja själva träningen. Själv sprang jag som en Vilde i början och det kändes jävligt bra. Efter fem intervaller började jag bli trött så när vi skulle köra den sista tänkte jag "Först till första är det som gäller". Men många andra hade precis samma plan och istället för att vara först var det en trött Vilde som tog första en bra bit efter klungan.
 
Väl imål började den luuugna joggen tillbaka till stugan. Det var jävligt skönt. Men senare på kvällen kom tröttheten ikapp, jag var helt utpumpad och orkade inte lyfta en muskel. Men jag antar att man vänjer sig, man måste vänja sig.
 
Ciao  // Vildensomfortfarandeärtrött.
 

Tillbaka efter skol-sm

I helgen avgjordes skol-SM runtomkring Borlänge. Vi på olgy åkte upp dit på fredag eftermiddag och väl där kunde man lugnt gotta i sig en ljuv kebabrulle.
Väl på boendet, som bara var en heeelt vanlig skola, valde vi att släppa loss våra två tigrar som krypt ihop i en plastpåse. Dem är genast framme vid porten och hälsar alla välkommna. Alla verkade inte uppskatta det då några av busarna mest ville jaga tigrarna och käka de till middag.
 
Långdistansen bjöd iallafall på riktigt fin terräng och mycket kluriga banor. Det var kyligt och regnigt vilket försvårade motoriken i fingrarna brutalt. Men det hindrade inte några av oss från att ta fina placeringar. Daniel Roos plockade en fin andraplats i H17 och Fredrika von Essen en fin tredjeplats i D16. Även värt att nämna är att Anton Forsberg, som sprang för oss men inte går här (än) kom tvåa.
 
Väl tillbaka på boendet bjöds det till en mycket fin middag som bestod av glass,chokladsås,godis, lite mera glass och en till glass. Tummen upp sominihelvete för maten. Efter att maten smält hade flera vilrapporter på att tigrar synts till på boendet rapporterats. Självklart gjordes en grundlig undersökning av området och tillslut hittades de två rovdjuren som skrämde slag på halva skolan. Som tur var så kunde vi konstatera att de hade ätit så mycket glass att de var ofarliga för allmänheten.
 
Söndagen var en mycket fin dag. Nästan 10 grader och inget regn, men väldigt molningt, verkade vara en gudagåva som skänkts från ovan efter gårdagens helvetes regn. Trots att PersaRN fått tydliga direktiv om att det skulle vara svårorienterat i början valde han att gå ut i maxfart. Ett misstag som gjorde att han tappade väldigt mycket, väl i mål hade han sagt i en intervju att han trodde det skulle vara en riktig löparsprint som var lätt från början till slut, som alla andra svenska sprinter. Men riktigt så blev det inte, sprinten var rolig, fysiskt krävande men framförallt väldigt tekniskt.
 
Värt att nämnas är ju att jag, påvägen hem i tåget, fick byta plats hela 6 gånger, TROTS att jag låtsas sova för att jag INTE skulle få byta plats. Bilder kommer i ett senare inlägg för alla tjejer som bara vill kolla på oss.
 
//Vilden

Meningslös dag

Idag har det varit en riktig tråkig dag. Har inte hittat på någonting, förutom dagens träning och kvällens konversation, som har haft betydelse för dagen.
 
Träningen idag var extremt hård. Backintervaller stod på schemat och jag samt Regborn spräckte skamgränsen på 15 jobbiga, tunga rentav förjävliga intervaller och jag är fortfarande trött.  Det har inte hänt så mycket här annars, det gör det aldrig på onsdagar.
 Att jag ens skriver på bloggen är förvånande.
 
//Hedlund

De senaste dagarna

De senaste dagarna har vi på bloggen varit på olika platser i Sverige och därför har uppdateringen inte varit bra. Vi har dock trogna läsare som ändå är inne och kikar varje dag (Respekt till er). Men för att summera helgen väldigt korfattat kan jag säga att jag, Hedlund (delvis Masen), har sprungit långt. Jävligt långt. Jag har gått en hel kväll genom hela Falun för att prata (!). För att sedan gå hem igen. Man är som sagt jävligt sliten sedan helgens bravader.
 
Idag har det varit en helt vanlig dag på olgy, ett coopertest har genomförts och segraren, PersaRN, hade efter 800 meter in i loppet konstaterat att han inte skulle gå för rekord ÄN. Han var också jävligt sliten sedan helgen. Nu väntar den traditionella armhävningspokern, som har blivit lite av en vana här på olgy. 
 
TJÄÄÄÄNA // Hedlund
 

Pannkaksätar-km och backig morgonträning

Jag, PersaRN, mår bra illa just nu. I dagens pannkaksätar-km som var en mycket trevlig tillställning. Med liveraportering via smsgruppen blev tävlingen en mycket häftig grej att följa. Att på svenskalektionen kunna se att "DR.OOS" drog i sig 24 pannkakor var taggande!!
Vilden drog i sig 23 st och fick en ärad andraplats. Själv var jag delad fyra men resultatet 21 stycken. B-korren leverar alltså. 

Träningen i morse var mycket backig och hård. Väldigt hård. Extremt hård. "Jag har aldrig varit så har trött" hörde man efter passet.

(BILDEN BORTTAGEN AV FRA)
 Vi passade även på att visa våran åsikt om en viss håla i norr...
/PersaRN

Dagens träning!

Dagen började med en alldeles vanlig psykologi-screening där våran föreläsare hävdade att vi orienterare kunde förbereda oss genom att springa banan i förväg. Självklart utbyttes väldigt skeptiska blickar bland eleverna innan alla vänder sig på golvet i skratt.
 
Dagens träning var en testrunda i skogarna kring linnés klubbstuga, det bjöds på fin terräng med inslag av blöta mossar. Upplägget för dagen var att vi först skulle jogga lugnt ett varv och sedan kunde de som ville springa snabbt det andra varvet. Redan vid starten bröt sig en klunga på 6 vildar loss och lämnade övriga startande långt bakom sig. Många löpare blev förvånade när Hedlund inte fanns med i tätklungan, men till sitt försvar säger han att han blev tvungen att ta en pisspaus och orkade inte springa ikapp. Värre blev det när Hanna "bromsklossen" Gustavsson täckte upp hela stigen och sänkte farten på den jagande klungan. Hedlund ska enligt ett par källor sagt: "Kärringen längst fram rör sig inte ens". Om källorna stämmer är dock oklart.
 
Efter träningen samtalades det med våran tränare om många olika ämnen. Ett av dem var att om man onanerade ett par dagar i rad och sedan vilade en vecka så skulle testosteronhalten öka så pass mycket att man lättare skulle kunna bygga upp muskler. Teorin kommer att prövas av frivilliga som inte vill gå ut med namn (PersaRN), och ett svar om det faktiskt stämmer kommer efter nästa vecka.
 
 
 
Bild på Dullis föredetta vita skor efter den leriga träningen (förlåt mamma).
 
/Hedlund och Duhlbo

Gårdagens lidande och dagens presskonferens

Gårdagen började med Umeås plågsamma styrka i Uppsalas mest använda kyrka (ej domkyrkan). Efter att vi spöat alpinisterna med hästlängder begav vi oss till skolan, som efter en tag stängde p.g.a. farliga kontakter mellan golfare och orienterare.
Fredrik "PersaRN" Regborn gav det mycket tillfredsställande erbjudande att spela ett parti armhävningspoker. Samtidigt gav den orutinerade dalmasen Duhlbo ett förslag på att vi skulle slänga in ytterligare en gren, nämligen den välomtalande "plankan". Likt de vildar vi är satsade vi redan från start runt hundra armhävningar som "PersaRN" pressade i sig utan klagomål. Nästa runda var det plankan och det satsades på stort redan i början även där. "PersAN" slängde in ett bud på 5 minuter och det accepterades av de kanske lite optimistiska utmanarna. "PersaRN" klarade trycket och tog hem segern, medan Samuel "Vilden" Hedlund och Daniel "Masen" Duhlbo fick tillbringa 5 minuter av sitt liv nära golvet där vi föddes. Efter två timmar pina gav "Vilden" förslaget att köra ett sista parti om 75 armhävningar. "Vilden" vågade inte riskera något och nöjde sig med att göra 10 armhävningar och det gjorde han rätt i. "Masen" accepterade och gick segrande ut ur duellen med färgstege, medan "PersaRN" med sina par i sjuor fick tillbringa nästa halvtimme i krampanfall på golvet.

 

Efter att läsarna har bett och bönat om att få ett till inlägg så har vi efter dagens presskonferens beslutat att vi kommer fortsätta med verksamheten. Journalister från hela världen mötte upp hela staben som arbetar kring bloggen för intervjuer och bilder. P.g.a. mycket intresse från våran fanclub missade vi nästan bussen som skulle ta oss till nästa presskonferens.

 

Nedan bjuder vi på bilder från gårdagens krigande mellan de tre ur-orienterarna.

"PersaRN" är glad och kaxig efter den första omgången, som han vann.
"Masen" pumpar dom 50 första.
"Vilden" är stabil efter fyra minuter, till höger i bild ser vi "PersaRN"s muskulina vad som nästan är större än hans arm.
"PersaRN" öppnar optimisktiskt de första 50.
Sliten, men det är många kvar...
"65 kvar, jag tar dem 25, 20, 20" sa "PersaRN", efter två så låg han ner.
Medan "PersaRN" fortsätter pumpa så lägger vi upp en bild på kostcirkeln över kvällen.
FÄÄÄÄÄÄRDIIG!!!
 
 /D&S
 
 
 

Nyare inlägg
RSS 2.0