Die Mauer

Idag gick jag inte in i väggen, eftersom den blockerade mig från att börja gå. Den jäveln var kvar sedan i lördags då jag uppenbarligen stannat precis innan. 


Eftersom det idag stod backbanan, som är beviset på att gud fan inte är barmhärtig, på schemat så visste jag redan innan att det inte skulle bli en tuff start på veckan. Det tog inte många steg från IGU innan jag konstaterade att detta skulle bli värre än vanligt, men inte stoppade det mig, nej jag värmde upp med de andra grabbarna till Röbo, eller ja jag lyckades med att inte bli avhängd i deras uppvärmningsfart. I näst sista backen på varvet (backen innan den officiella spybacken) så gjorde den sig påmind, spyan. Den kom aldrig hela vägen ut men jag tog svansen mellan benen och lufsade hem till Kantorn. Hemma på Kanton träffade jag Emil som också mött ett liknande öde och lämnat frukosten efter sig på okänd destination efter banan.


För att toppa det kan jag ju berätta att jag har de värsta träningsvärken jag någonsin haft i mina vader efter i lördags. När jag går så ser jag ut lite som en kombination av en skadeskjuten älg och Jonas Gardell efter att Mark Levengood har vart i farten.




Jag sluter ögonen i onödan, för inte fan ser jag något ljus!
Masen


Fjäll-OL

Jag har precis kommit tillbaka till stugan efter att ritat in mina vägval på dagens bana.  Det är alltid lika kul att se hur små HD10 har sprungit in på fel stig och hävdar att ”kartan var felritad” eller att ”Stigen var konstig”. Skrattar inombords,

Jag fick inte mycket sömn under natten gång, men jag vaknade iallafall upp till en molnig morgon och hoppades på att regnet skulle utebli. Det gjorde det i ungefär fem minuter efter att vi satte oss i bilen. Duggregn och blåst var huvudrollen timmen innan start och det såg länge ut att klarna upp, men det gjorde det inte. Istället blev dimman tätare och regnandet fortsatte och man undrade varför man var där frivilligt. Självklart så härdar man ut för att komma hem. Charmen med orientering. Men så småningom slutade det dugga och molnen blev ljusare.

 

Det här året var starten vid nipfjällets fot och man fick springa en bit på det fjället innan man sprang över vägen till det andra fjället, där huvuddelen av förra årets Fjäll-OL var. Det var, som vanligt, en fin och fysiskt krävande bana. Hyfsat ”lätt” i början och det blev allteftersom mer svårorienterat. Kontrollerna var väl dolda från håll och trots ett öppet landskap var man tvungen att veta vart man var om man skulle hitta kontrollerna. För egen del gick det hyfsat bra. Jag fick en del problem med riktningen på slutet av banan, men inget allvarligt. Gick ut lugnt med tanke på gårdagens slitage och öppningen kanske var för lugn för jag var inte så sliten som jag trodde och jag hade mycket krafter kvar på slutet av banan. Något att tänka på tills i övermorgon.

Nåja, orienteringen gick bra hela vägen, bara några riktningsfel och en liten snurr till sjuan. Fastnade i ett par stenrösen ett par gånger och tappade orienteringen helt (se mot 3:an samt 8:an). Kartan lämnar jag nedan till den lite mera erfarna.

 
Kartan över banan utan kladd.
 
 
 
Mitt lopp under dagen, kritisera eller älska. Ni väljer!
 
//Vilden
 

Är huvudet dumt så får kroppen lida


 
Dagens största bom från min sida, inte den enda men den största. Det blev i alla fall ca 95 höjdmeter extra, både uppför och utför. 

Det var på Idre Fjäll-OL, kan göra en instickare med att Vilden sprang bra, men han har ju lovat ut ett eget inlägg så de kommer troligen senare idag. (Vilden sprang under namnet Samuel Hedlund och Masen under namnet Daniel Duhlbo)
Resultaten hittar du på Winsplits.

Midsommarloppet, Städjan och Idre 3-dagars

I torsdags sprang jag Midsommarloppet. En lokal löpartävling som lockar de lokala invånarna. Själva upplägget är inte mycket att berätta om. Du väljer en bana, 5 eller 8 km (finns fler för yngre generationer) och springer så snabbt du kan. Svårt? Nej, tänkte väl det.

 

Jag sprang 8 km-klassen och kom iväg i bra fart, Ingen toköppning men jag tryckte ändå på. Gick bra fram tills det var cirka 2 kilometer kvar, då började låren kännas tunga och jag kunde inte trycka på som jag tidigare gjort. Mina ben har varit lite sisådär från när jag sprang ultran och blir det inte bättre tills nästa vecka, eller veckan därefter tänkte jag i alla fall göra ett försök att cykla ner till en sjukgymnast. Tiden på banan var inte vad jag hoppats på och för att inte riskera att skämma ut mig inför PersaRN så tänkte jag inte skriva ut den. Det låter jag den lite mera research-sugna ta reda på. Jag har viktigare saker att göra, som att t.ex. skriva ett par meningar om dagens klättring och veckans tävlingar.

 

Just nu sitter jag på en stol i stuga 102 i Idre fjäll. Anledningen till att jag åkt så här långt upp är helgens tävlingar som lockade. För er som inte är pålästa så är Fjäll-OL,Fjäll-sprint och idre 3-dagars ett arrangemang med fin terräng, bra banor signerade kart-bosse och våfflor. Man åker inte härifrån utan att köpt MINST en våffla och ätit den på fjället. Ibland hittar man ljusglimtar i livet. Ibland.

Dagen till ära har jag suttit i en bil i fem timmar innan jag anlände till denna fristad. Jag satte på mig träningskläderna direkt och sprang upp på Städjan. Cirka 780 höjdmeter uppför och lika många höjdmeter nerför blev det efter mitt joggpass. Fördelat på ungefär 12,7 km.

Oftast har man otur med väder och idag var inget undantag. Dimman låg tät över toppen och inte såg man många meter, men fint var det. Jävligt fint.

 

Under min vistelse ska jag också försöka lägga upp kartor och skriva sammanfattningar om varje dag.

 

Peace

//Vilden  


Sammandrag Jukola 2013

Jukola 2013

 

Den sextonde juni 2013 avgjordes Jukola kaveln, eller Jukola-viesti som det heter på allmänt tungomål. I år var favoritlaget de finska lejonen från staden Joensuu, nämligen Kalevan Rasti.Men i Jukola kan allting hända. Även det som ingen tror ska hända.

Hedlund productions välkomnar er till Jukola sammandraget 2013!

 

 

Sträcka 1

Klockan 22:00 svensk tid gick starten för årets Jukola. Första sträckan är en transportsträcka för att garantera att ens egna lag ska kunna vara med länge utan att behöva stressa. Det är inte mycket som händer i skogen, förutom att det skiftas placeringar i klungorna efter varje radiokontroll. Först in i mål på första sträckan var Andreaz kyburz, som springer för Tullinge SK. Med i den första klungen in fanns såklart en del topplag med. För att nämna några, Kalevan Rasti, Kristiansand OK, IFK Mora, Vaajakosken Terä m.m. Men många topplag har också gjort misstag. Halden SK springer bort sig, Hiidenkiertäjät springer bort sig, IFK Lidingö springer bort sig och Turun Metsänkävijät springer bort sig m.fl. fyra minuter till täten är inga problem att plocka in på ett par sträckor, men de har satt sig i en knepig situation.

 

Sträcka 2

Ungefär en timme efter startskottet växlas andrasträckan ut. Nu börjar det spricka upp i täten. Kalevan Rasti och Kristiansand OK är de två topplagen som drar ifrån någorlunda ifrån resten av lagen. In mot växling har de två lagen skaffat sig en ledning på 1:11 minuter ner till Ok Linne och Jan Troeng. Halden fortsätter att tappa mot täten och är 6:25 minuter efter vid växlingen. Två lag som ramlat ner i resultatlistan rejält är IFK Lidingö och Tullinge SK och är cirka 10 minuter(!) efter täten. Än är det inte kört, men jag tror de önskat efter bättre öppning än denna. Mer än så händer det inte.

 

Sträcka 3

Tredje sträckan, som också är den längsta nattsträckan, kom att bli underhållande. Lagen bakom täten börjande nu att röra sig sakta framåt. Det såg länge ut som att Kalevan Rasti skulle dryga ut sin ledning när Phillippe Adamski långsamt drog ifrån. Ett lag som fullständigt sprang bort sig var Hiidenkiertäjät, som efter en ödesdiger bom växlade 7 minuter efter KR och 6 minuter efter första klungan. Men bakom täten var ett lag i rörelse. Från att vara 3:52 efter på placering 34 vid växling är de endast 1:26 efter och växlar som lag nummer 5. Det är självfallet Ärla IF och Karl Walheim som har stått för denna upphämtning. Han hade även snabbast tid av alla på sträckan, sen kan man även ta med gaffling och då blir det väl +- drygt 40 sek. Men snabbt gick det. Efter att jag sett detta spektakel la jag mig i sängen och sov. Men jag tror att natten var spännande för den vakna.

 

Sträcka 4

Fjärde sträckan är det två lag som håller ihop ute i skogen. Det ena är såklart Kalevan Rasti och det andra är OK Linne, som med Rasmus Andersson vid kartan plockade in avstånder fram till Kalevan Rasti redan innan första radion. Ett lag som fortsatt är med i striden är underdogsen Ärla IF, som verkar prickat in de första sträckorna helt rätt. De växlar som 3:a, 1:48 efter tätduon. Vid den här tiden (runt 04:00) hade min broder i Finland ring hit till Köping, för att berätta detta. Något som misslyckades när mobiltelefonerna var på ljudlöst, men det hade varit kul att få höra segerhistorier om hur Ärlas killar tämjt den finska skogen.

Åter till ämnet.Under sträcka fyra hände inte ett piss. En bom här och en annan där men inga lag gjorde något katastrofalt.

 

Sträcka 5

Femte sträckan och den första dagsträckan/gryning. Här är bara pannlampan till för topplagen. Återigen har Kalevan en lucka på dryga minuten, men i orienteringskretsar är det en enda liten bom. Men den kom aldrig. OK Linne tappar dryga minuten till Jan Prochazka men David Lingfors springer ändå exemplariskt och växlar ut OK Linne som 4:a. Ärla If är fortfarande med i och jagar, endast 1:50 efter Kalevan på en 6:e plats. Annars är sträcka fem ganska värdelös och tråkig.

 

Sträcka 6

Sjätte sträckan är den sträckan där avstånden blir större tidsmässigt och klungorna blir färre. Jukola verkar bli Kalevans kavle detta år då de har varit i ledning nästa hela tiden. Men strax bakom har SNO rört på sig och är uppe på en andraplats. Lite för många småmissar gjorde dock att avståndet till första positionen ökade istället för att minska.  Halden har också hittat tillbaka någorlunda och är femma vid växling. Ett lag som verkligen inte haft sin natt/gryning/dag är Malung skogsmårdarna. Förra årets sensation och som växlande till sjunde sträckan 13:24 minuter efter täten.

 

Sträcka 7

  Den sjunde och sista sträckan på denna kavle kom att bli ett segervarv för Theirry Gueorgiou. Inget lag var i närheten att ens försöka hota Theirry. Kalevan Rasti vann Jukola som många runtom orienteringsvärlden först förutspådde, även om det skulle vara skönt med några andra lag som klev in och styrde upp det hela. Sedan starten har bara finska/norska/svenska klubbar vunnit varav den senaste svenska segern var 1992 när IK Hakarspojkarna vann. Avslutningsmannen hette då Johan Ivarsson och han plockade in cirka 1:30 på IFK Södertäljes Michael Wehlin och drygade ut ledningen till cirka en halvminut ner till tvåan Reijo Mattinen från Rajamäen Rykmentti.

Nåja, slut på lektionen och åter till Jukola sammandraget. Kalevan Rasti vann som sagt, 2:23 före Kristiansand OK och Hiidenkiertäjät finns på tredjeplatsen. Halden Kunde ändå knipa en fjärdeplats samtidigt som OK Linne föll i resultatlistan och slutade på en 17:e plats, 13:36 (!) efter segraren.

 

 

Sammandraget är slut för detta år. Hoppas ni haft en angenäm läsning för skrivandet har varit tidskrävande.

 

Oj justja, glömde nästan Venla kaveln. OK Pan-Åhus vann. Bästa svenska lag blev OK Linne på en tredjeplats.

 

 

//Vilden


10-mila

De flesta laguppställningarna är ute, oddsen har kommit och eliten twittrar om hur de laddar upp samt inte kan sova av längtan, det börjar dra ihop sig inför årets upplaga av Sveriges brunkigaste tävling.



Bild på crew i Tibro. (Tack mamma för bilden)

Ultralång-Sm

Imorgon avgörs ultralång-sm kring markerna runtom Göteborg. En tävling där en vinnare koras efter två timmar pure orientering. Ett riktigt mandomsprov som för en tid tillbaka var en vanlig långdistans. Värt att berätta är att SVT är där och kommer göra ett reportage så varför inte vinna hela skiten och bli rikskändis?
 
Här på Grand Hotel har det laddats upp med kinamat och gott kaffe inför morgondagen och imorgon väntar hotellfruktost, fy fan. PersaRn sitter säkert han också och väntar på en fin frukost på ett annat hotell och Masen tassar runt i skogarna kring Stockholm.
 
Det bästa som kan hända mig imorgon är att jag åker hem från Göteborg med en pizza i bagaget.
 
 
Peace
/ Vilden

Vilden och PersaRN tränar men va fan gör Masen?

Ja vad gör jag? Jag har varit på läger nere i Vänersborg, eller ja vi bodde där och åkte minibuss till träningar och tävlingar. Tävlingarna gick inte bra men vädret var fint och tillät till och med att springa i T-shirt och nylonbyxor en dag. Fast det gick dåligt så höll vi humöret uppe eftersom det var barmark i skogen och att tävlingssäsongen är igång i Sverige.


Vad har jag mer gjort än att inte blogga och tävla? Jo jag har nojat över mitt skavsår på stortån och att mina ben har fått lite sår på sig, men de hör till den här sporten vi utövar. Jag har faktiskt även börjat cykelsäsongen, jag och pappa cyklade 3mil landsväg igår. Fick inget bildbevis på just de men har en bild när jag äter bulle efteråt så ni får se den i stället.
(syns inte så bra på bilderna menmen)



Har jag fått en bussbiljett eller en parkeringsbiljett? 

/Masen

Vilt långpass i närkeskogarna

Bara för att vi har lov betyder inte det att vi inte tränar...
 
11:14, Vilden anländer till staden med stort Ö, vi inser hur fantastiskt snöfritt det är inne i stan! Tagga långpass nurååå!
 
12:13, Vi stiger in i bussen som ska ta oss till Ånnaboda, varpå jag frågar Vilden om han har befunnit sig på platsen tidigare, efter ett nekande svar glider vi vidare uppåt och noterar hur snödjupet ökar, "Ah, det är nog inte mer än någon dm."
 
13:00, Vi anländer till Ånnaboda då Vilden plötsligt utbryter: "Här har ju jag varit på skidläger!" Vi beger oss till omklädningsrummet och byter om.
 
13:12, Vi ger oss iväg ut på ett brunkigt långpass som visade innehålla: Backar, av varierande storlek (stora), trötta ben, riktigt trötta ben och snö. Mest snö faktiskt, var utan tvekan mer än en halvmeter på sina ställen.
 
15:20, Klara, trötta, hungriga, osv.
 
15:25, Dusch, inte lukta usch!
 
16:00, Buss hem till Öret, vi var faktiskt ensamma i den...
 
17:30, Välförtjänt pizza!!!
 
18:45, Vilden beger sig hemåt, mot nya äventyr.
 
Söndag, Vi är tillbaka i Uppsala och levererar!!

Vilden njuter av Kilsbergen!

Väntar på bussen..

Vilden blickar ut över det vakra landskapet

Den brunkiga banan ifall någon ser eller mot förmodan faktiskt skulle vara intreserad
 
//PersaRN
 

Dagens

Idag var det sprintträning i kantorsområdet, det var en bana för den löpstarke. Banan bjöd på 3 olika gafflade korridorer i sprintmiljö, kontroll plock och löpsträckor. Efter träningen så tyckte Masen och Vilden att de kunde lyxa till det lite och tog en nutellamacka!



Vilodagar är oplanerade träningar

Torsdag eftermiddag. Dagens andra pass och jag hade från måndagens första timmar längtat till en välbehövlig vilodag på Fredagen. Ett fint styrkepass med PersaRN (som enligt uppgifter fortfarande är skadad) hade precis slutat och veckans impulsivpass var därmed slut. Trodde jag. Men Eftersom Roos bjöd med mig till ett pass på backbanan kunde jag inte vika ner mig. 
 
Visst skulle man kunna anamma friidrottarnas filosofi om att man måste vila efter träning, men hur ska man då kunna bli bra på något. Att träna istället för att vila är en bättre väg mot framgång. Men att stiga upp klockan 7 på morgon när man har sovmorgon, sätta på sig alldeles för lite kläder och känna hur mycket man fryser suger träningsviljan ur ens sargade kropp.
 
Men man vänjer sig.
 
Nej, man ska nog sluta klaga. Vädret är fint, orienteringssäsongen är snart igång för min del och köttet är i magen.
 
Peace
 
/Vilden

PersaRN skadad!

Som rubriken lyder så är PersaRN skadad, han har ont i ett smalben. Tankarna går runt en benhinneinflammation vilket betyder ingen mer löpning försen smärtan är över, han har redan börjat med alternativträningen och kommer fortsätta träna i samma brutala mängd som innan skadan bara inte löpning helt enkelt.


C-Kändis

Sedan Uppsalaboysbloggen startats har journalister gång på gång försökt att få en exklusiv intervju med delägarna. Vi har inte gått med på några sådana intervjuer då det troligen skulle skada vårat rykte.
 
Men under senare dagar har jag, Vilden himself, gått med på en mycket kort intervju. Denna går att se här nedan:
 
 
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/har-sticker-de-ivag
 
OBS! Spola fram till minut 14:00.
 
//Vilden
 
 

POM 2013

Vi har vart i portugal på tävlings/tränings läger, en bild säger mer än tusen ord så här kommer en jävla massa ord!
 
 
 
 
och vi avslutar med en bild på PreO resultatet från portugal, notera vilka som var med!


Harsa och Aina

Nu var det länge sedan någon bloggade sist. Men uppsalaboys har inte gått i graven!
Vi är precis som vi var förr, till exempel väcker tjejer med bergsprängare på skidläger.


Just ja vi har varit på skidläger i Harsa, det blev nästintill otroligt många mil skidor och nästintill otroligt mycket mat, för att inte tala om hur mycket efterrätt vi klämde i oss, en i styrelsen av bloggen (inget namn) hävde i sig hela sju tallrikar med efterrätt, sedan sade Gunilla att han faktiskt inte fick ta mer då vände han tillbaka med svansen mellan benen. Efterätten bestod föresten av inte mindre än fruset samlag som vi också fick lära oss av en i bloggstyrelsen (kanske samma person kanske inte?).


På vägen hem så stannade vi och köpte föda på MAX i Gävle. Efter maten så gick vissa av oss och satte oss inne i bussen för att vänta på de sista personerna. Då när vi satt där i bussen så kom vi på dem på bar gärning, det var inte mindre än svenska folkets beskattare som gjorde lagbrott!
Känslorna mot aina bubblade inne i bussen, den vildaste av de vilda gick fram och sade till lagförbrytarna. Vilden kom senare tillbaka med svansen mellan benen efter att ha fått ett uppkäftigt svar utav potatisgrisarna. Det kom några norrlänska svordomar från förarsätet sedan var även Lukas ute för att läxa upp dem. Den naturvänliga norrlänningen kom tillbaka med ”jävla idioter, lovar att de sätter upp en fartkontroll nu bara för att försöka få tag i oss” efter att han hade skrämt iväg den blåvita bilen.


Film på lagbrottet finns och kommer att visas vid behov!


Skinkloppet

Idag var det dags för skinkloppet, en tradition inom IFK Mora OK. Skinkloppet går ut på att man ska gissa sin tid på en bana och sedan springa banan och förhoppningsvis pricka in tid. Den som gissar närmast sin tid vinner en skinka och får arrangera tävlingen året efter, klocka är självklart förbjudet.

Ett tiotal tappra löpare ställde upp (stora delar av klubben var på skidorientering).  Detta år var bestod tävlingen av 3 slingor på 1,5 km vardera, det var 2,5 dm kramsnö och nollgradigt, det var tungsprunget som f*n men trotts det så lyckades Per springa på imponerande 37minuter, men Per var 2 minuter snabbare än hanns gissning.

Självklart så lyckades jag plocka hem tävlingen med endast 50 sekunders felmarginal.  Bilder från tävlingen kommer nedan.



Vinnaren med julskinkan. (glömde tort överdrag för överkroppen därför vart det lite naket)



Jag glömde visst säga att pulkaåkning var obligatoriskt vid varje kartbyte och innan målgång.

/Masen

Långpass i Köping

Jag spenderar helgen hemma i Köping och tar det lugnt. Dricker julmust från Guttsta källa och äter god mat om dagarna. Träning ska också bedrivas och idag var inget undantag.
 
-8 grader och ett lugnt lånpass stod för dagens träning, trodde jag åtminstonde till en början. Jag sprang iväg från staden min och mot ett lugnt och fridfullt pass i skogen. Allt verkade gå bra till en början, men efter en pisspaus tyckte jag att jag såg en älg på ett hygge hundra meter bort. Jag valde i den stunden att undersöka denna underliga varelse och sprang lugnt fram för att hälsa. Jag försökte dra till med ett skämt, men älgen gav mig bara arga blickar. Även hans familj var där och snart fick jag sällskap av 5 älgar som inte tyckte om mina skämt. älghanen tröttnade ganska snabbt på mig när han sprintade mot mig och jag valde i den stunden att visa mitt sanna jag och hoppade upp på en sten där jag kunde sitta tryggt till älgarna travade iväg.
 
Det tog inte lång tid innan jag kunde hoppa ner från stenen, men istället för att vända hemåt till tryggheten valde jag att följa efter älgarna för att säga vad jag tyckte om deras beteende (och för att jag ville sätta tänderna i älgkött). Jag jagade dem över okända bäckar och höjder, genom oöndliga grönområden, men trots det lyckades de att springa ifrån mig. Så där stod jag, helt själv i skogen utan att veta vart jag var, och det blev allt mörkare. Jag sprang åt ett helt random håll och gjorde mig samtidigt beredd att tillbringa natten i skogen med köttätande älgar. Efter en tids letande kom jag äntligen ut på en stig och sprang hem igen mot säkerheten.
 
Livin' the dream
 
//Vilden

Brunk i snöstorm

Under den senaste tiden så har det snöat här i Uppsala, Mycket. Det började med en rysskyla i måndags som övergick till snöstorm igår (onsdag). Men självklart så stoppade inte finvädret oss från att träna. 4 minuters intervaller med löpskolning som uppvärmning var det som stod på schemat. Innan träningen så förklarade Joel (på grov norrlänska) att när man gått hem från det passet så är man dubbelt så manlig som när man gick dit, killarna tittade på varandra och tänkte ooh ja. På träningen så hörde man inte ett enda pip om att det var kallt eller att man inte såg ngt pga snöstormen. Det var så skönt pass finns bara ett ord som beskriver träningen, BRUNK pass!

 

Bild på snödjupet i Uppsala under de senaste dagarna.
 
 

Snö kaoset ledde till att SJ avrådde folk att åka med dem, upptåget gick inte och ingen UL buss gick. Med andra ord, du kommer inte ifrån Uppsala. Men vi klaar inte, Vilden gjorde till och med en snöängel av glädje. 

 

 

Tog denna bild från mitt fönster igår kväll, det komm lite till under natten.
 
/Masen

Helgen på kantorn

 

I helgen som var så åkte de flesta hem med sina föräldrar, men det fanns några tappra OLGY elever som stod emot den barnsliga åvadkulattsemammajagåkermedhennehemochfårlagadmattrenden en av dem var givetvis jag.


På lördagen så tog jag och Dubble J oss till Alsike för att visa L-100 att vi på OLGY inte bara kan orientera. Efter en missberäkning på 3,2km vart hallen låg så var vi framme, vi höll hakan högt och sade kort och gott ”fint folk kommer alltid sent” och ”vi behöver inte värma upp, vi är under 30år”. Från början så körde vi med 3 lag, ett lag vart givetvis ett OLGY lag som bestod utav vollydulli, zorroJ, sololill, bandy(på is)tibell, och missarmaria som alla går på OLGY (vilka de e får ni gissa sjäva). Det vart oavgjort i första matchen sedan vann vi resten. Sedan vart det blandade lag (troligen eftersom ett lag va överlägset). Vollydulli och sololill gjorde några riktigt fina kontringar tillsammans som oftast ledde till poäng, men det hjälpte inte mor motståndarlaget som hade en aktiv innebandyspelare och zorroJ så vi åkte på spö…
Jag och Jesper vart erbjudna skjuts tillbaka till kantorn som vi tackade ja till. Vi satt i en liten bil tillsammans med 3 babblande 20åriga tjejer som babblade som julmust och skumtomtar. En av dem pratade precis som Idol-Anna gjorde när hon sjöng sin mega hitt Ring Ring i Idol 2006 här har ni klassikern lyssna och njut! http://www.youtube.com/watch?v=M-QbTGRuwmw.

 

I går så släpade jag och Dubbel J oss ut igen med träningsverk efter innebandyn. Men vi plågade oss i en timme med intervaller. Efter det så åt vi en falukorv och ett paket makaroner sen va typ den dagen slut.


//vollydulli/masen


Fakiren

Redan 8.00 imorse var jag uppe och härjade. Lyckades trots min tekniskt socialt förlängda, numera avkapade arm som dessutom är min alarmklocka - mobilen - att vakna tack vare ett online-larm på datorn. Man kan tro att jag fått nog av teknik - och det har jag. Men jag måste ändå säga att det räddade mig idag.
 
Klockan 10 åkte jag och min bror till Arboga för att springa Fakiren, väl där fick vi uppslutning av PersaRN, en hyvens kille. Han var enormt laddad över att få springa den 18 km korta banan och redan innan start kunde vi konstatera att det var OLGY-power i luften. Tyvärr blev det ingen show av någon av oss denna tävling då sabotage hade utförts under banans gång och det bidrog till att ingen av oss kunde klämma åt oss segern.
 
När jag startade på min 11,8 kilometersbana hamnade jag efter redan i början, på grund av att kartorna låg utspridda på marken och folk sprang runt som hönor och plockade upp dem en efter en. Utom jag. Jag väntade tills det bara låg en karta kvar och det var jävligt dumt. Än dock så sprang jag ikapp klunga efter klunga och frågade "Is this the lead" innan jag tryckte ifrån dem. Jag kom tillslut upp i tät och drog i ledning till den elfte kontrollen. Sen sket sig allt. Jag tog PersaRN i handen (fast ändå inte) och tillsammans skuttade vi glada till kontroll 14 istället för 13, Där fick jag helt plötsligt tanken av att jag är helt jävla dum i huvudet, och det stämmer. Men jag tog mig samman och sprang banan trots mitt sammanbrott.Hårt!
Men tack vare många klurigheter och en rätt lång bana hamnade sluttiden på 1.26. Rätt ner i träningsdagboken.
 
/Das Vilde

Tidigare inlägg
RSS 2.0